Beskrivningen av Ösbybadets historia utvecklas fortfarande. Hittar du något fel eller har något bra komplement, så mejla lars@osbybadetsvanner.se.

Vid tiden runt Kristi födelse var Värtan förbunden med Edsviken med ett sund som gick i den vulkaniska sprickdal som går mellan Framnäsviken och Nora Träsk. Detta sund innefattade både Ösbysjön och Ekebysjön, vilka alltså hade salt/bräckt vatten. Runt år 100 e.kr. hade landhöjningen gjort att förbindelsen mellan Ösbysjön och Värtan var bruten av ett träskområde. Ösbysjön hade då sitt utlopp via Ekebysjön till Edsviken.

Runt år 500 e.kr. bröts även förbindelsen mellan Ekebysjön och Edsviken. Ösbysjön hade kvar sitt utlopp mot den 2 meter lägre belägna Ekebysjön fram tills Roslagsbanan byggdes 1884. Med dokumentation från 1719 visas att det då även fanns en anlagd utloppsförbindelse till Framnäsviken. Denna byggdes troligen helt eller delvis på 1640-talet i samband med att utloppsvattnet behövdes för att driva en kvarn.

Längs med hela sprickdalen har gamla sjöbotten än idag en dålig bärighet. På Norrängen (Där Norrängsgården nu ligger) fick hästar bärgas som hade ner sig i leran. När man skulle påla för Blomsterfondshusen vid Torstenssonvägen, så sjönk en påle ner av sin egen tyngd och sist fick man genomföra en svår bärgning av en grävmaskin i ridhusområdet.

Namnet Ösby kommer från en gård från början av 1400-talet som låg söder om Ösbysjön. Gårdsnamnet var ursprungligen Östby. Den ursprungliga bebyggelsen på Ösby Gård låg i ridhusområdet

Bebyggelsen i Ösby kom igång senare än i Djursholms Villastad och de två områdena hängde till en början inte ihop. Med undantag av enstaka villor, så kom bebyggelsen igång först runt 1910 och de flesta äldre villor i området är från 1920 och 1930 tal.

Det finns lite motsägelsefulla informationer om när och hur de bägge Ösbybaden uppstod. Vi fortsätter att försöka nå klarhet.

Fram till 1907 var Ösbysjön vattentäkt för samhället och det rådde badförbud där, men när vattentäkten flyttades till Norrviken så hävdes badförbudet.

Vid Djursholms stadsfullmäktiges sammanträde den 29 april 1912 behandlades en begäran om att få uppföra ett badhus vid Ösbysjön och om att få ett bidrag på 1.000kr för detta. Uppförandet av badhuset beviljades, men bidraget avslogs. Ösby villaägareförening tog därför på sig att uppföra och driva badhuset med start samma år. 1912 fanns fortfarande bara ett fåtal villor i Ösby och badhuset var troligen av ett enklare slag. Några bryggor byggdes inte, utan man badade från klipporna på vad som senare benämndes herrbadsidan.

1925 kan man läsa att Ösbysjöns badhus har telefonnumret Ö171 i det lokala telefonnätet. På den tiden fanns det två konkurrerande telefonnät, ett lokalt och ett rikstäckande.

Den 2 januari 1928 beslöt stadsfullmäktige att anslå medel för ett badhus vid Ösbysjön. Osäkert om detta var badhuset på dambadsidan eller ett bättre badhus på herrbadsidan? Osäkert också om beslutet verkställdes i form av en byggnation, eller om man behövde invänta de kommande stadsplanebestämmelserna. Ytterligare källor anger att bägge badhusen kom till i början av 1920-talet respektive att herrbadhuset kom till mellan 1923-1926.

I Stadsplanebestämmelser fastställda av Kungl. Maj:t den 9 juli 1937 står rörande Ösbysjön: ”området skall bibehållas som vattenområde, dock äger byggnadsnämnden rätt att, där så utan vanprydnad eller annan olägenhet kan ske, medgiva uppförande av badhus och dylikt eller anordnande av brygga, eller verkställande av mindre utfyllnad för strandskoning eller dyligt.”

Av kartan från 1939 ser vi att det var riktiga badhus på bägge sidor om sjön

På den här tiden skilde man på herrbad och dambad. Ösbysjön hade ett herrbad på södra sidan och ett dambad på norra. Benämningarna hänger fortfarande kvar även om bägge baden nu är öppna för alla kön. Det fanns även många badhus längs med stränderna mot saltsjön varav många från sekelskiftet. Allteftersom badvattenkvaliteten sjönk i saltsjön på grund av de orenade kloakutsläppen så stängdes dessa badhus. 1965 fanns en artikel i lokaltidningen där artikelförfattaren förväntade sig att saltsjöbaden skulle få en ny renässans nu när avloppsvattnet renades. Artikelförfattaren tänkte sig att hela Strandvägen skulle bli full av folk på badhanddukar.

Av telefonkatalogen från 1943 ser vi att det nu fanns telefon i båda badhusen och att Herrbadsidan nu kallas Familjebadet. En benämning jag inte hört på senare år.

På 50-talet inleddes en tradition med en årlig familjefest med fackelsim över Ösbysjön

60-talet var Ösbybadets storhetstid. Då kunde det vara 1.000 badande under en högsommardag

Djursholms Simklubb (Numera Danderyd Sim) bildades 1939. I början simmade man i Edsviken, men när vattenkvaliteten försämrades på grund av utsläpp så flyttade verksamheten till Ösbybadet. Simträningen fortgick så länge badtemperaturen översteg 13 grader. När det började komma inomhusbad, så flyttades träningen dit för att möjliggöra simträning hela året.

På 40-, 50- och 60 talen pågick omfattande simskoleverksamhet vid Ösbysjön och många har här tagit olika nivåer av simmärken, såsom ”silvergrodan”. Vinterbadarna kunde kvittera ut en nyckel till bastun. Där fanns en sparbössa, som man fick lägga ner en slant i för att täcka elkostnaderna. Anläggningen utnyttjades så frekvent att det aldrig bildades mer än en tunn iskorpa i vaken mellan baden.

1978 ersattes Stadsplanebestämmelserna från 1937 med en detaljplan för Ösbysjön och dess bägge badanläggningsområden där det fastslås att ”området får användas endast för friluftsbad och därmed samhörigt ändamål”

2004 skedde en tragisk dödsolycka i bastun. Badhuset stängdes då ner, alla kände obehag och ingen var intresserad av att dra igång den. Så sent som 2015 förekom dock glassförsäljning somartid

Föreningen Danderyds Sim har senare försökt få kommunen att åter sätta badhuset i bruk (Någon som vet årtal eller detaljer?)

2016 tas ett tjänstemannabeslut att upplåta badhuset till konstnärsverksamhet. I kommunens hantering döps samtidigt badhuset om till ”Gröna stugan i Ösby”.

12 mars 2019 startade Facebooksgruppen Ösbybadets Vänner, som i skrivande stund (2019-06-21) har 359 medlemmar, varav många i den åldersgrupp, som var ungdomar under badets storhetstid på 60-talet, vilket visar badets kulturhistoriska värde. Facebooksgruppen har målsättningen att: ”Ösbybadet med tillhörande byggnad,d.v.s omklädningsrum,bastu och glasskiosk skall bevaras och renoveras till det den är avsedd för.”

Den 23 maj 2019 hade den ideella föreningen Ösbybades Vänner sitt första konstituerande möte. Föreningen har som mål att: ”badet skall bli en uppskattad samlingspunkt för barn och gamla i alla åldrar under alla årstider. Här vill vi se bad, simning och idrott på somrarna och vinterbad, vakträning och skridskoåkning på vintrarna”

I juni 2019 säger Kultur och Fritidsförvaltningen upp avtalet med konstnärerna på grund av att nyttjandet strider mot gällande detaljplan.

På senare år uppskattas besöksfrekvensen av Ösbysjöns bägge badanläggningar vara cirka 400 personer per solig sommardag. På vintern används sjön av långfärdsskridskoåkare på plogad rundbana, för vakträning för ungdomar och vinterbad. Anläggningen skulle kunna användas bättre för simsport och simskoleträning. Det finns en brist på banor i kommunen. I Ösbysjön finns redan 25m banor och en 50m bana kan lätt ordnas. Viss ytterligare sportaktivitet skulle kunna förläggas till sjön utan att tumma för mycket på detaljplanens krav. Anläggningen saknar omklädningsutrymme på herrbadsidan, bastu, och flytbrygga. Några vill ha hopptorn, vilket måste vägas mot olycksrisk och ansvarsfrågan. I några avseenden skulle anläggningen behöva rustas upp, främst soldäcket på dambadsidan och omklädningshytterna på samma sida skulle behöva göras mer funktionella utan att förstöra dess kulturhistoriska värde.